Nu har äntligen min kollega Anders Nilsson blivit uppmärksammad för sin forskning om att använda bakteriofager som ett alternativ till antibiotika för att behandla infektionssjukdomar.
Anledningen till att det inte är populärt är flera, bl.a. att dessa våra minsta organismer hittar man bäst på sopptippen. Och anledningen till att det inte blir större intresse i västvärlden för denna typ av forskning är att det är i Östeuropa som forskningen bedrivits. Västerländska forskar är ofta kritiska och skeptiska till kvalitén i den forskning som bedrivs i Öst. I alla händelser så har fagterapi mot infektioner använts flitig och med framgång i både Ryssland och Georgien.
En bakteriofag är den minsta organism vi har och liknar virus fast den angriper bakterier istället för människor. Och det är det som är poängen. Det är bakterien vi vill bli av med utan att det skadar våra celler. Det här konceptet är egentligen alldeles för bra för att vara sant; inga biverkningar, ingen antibiotika resistens och helt ofarlig för natur och miljö där de redan finns och gör nytta. Är vi dumma eller ….
Med tanke på det växande problemet med resistens mot antibiotika borde man satsa mycket mer forskning med alternativ av denna typ. Anders Nilsson är tyvärr ensam i Sverige med denna forskning och man kan hoppas att det blir mer forskningsresurser avsatta för detta område.
Gå in på Anders Nilsson forskningssida (http://www.gmt.su.se/forskning/forskargrupper/anders-nilsson) och läs mer. I septembernumret av Miljöforskning kan du läsa om detta och om alla problemen med antibiotikaresistens. (http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/September-2012/Innehall/Temaartiklar/Bakteriofager-hoppfullt-alternativ/).
/Dag
professorjenssen 