professorjenssen

Gifter, hälsa och miljö

Kommentar till årsrapport från Cancerfonden

Lämna en kommentar

I DN debatt (http://www.dn.se/debatt/antalet-cancerfall-kommer-att-dubbleras-pa-tjugofem-ar/) skriver företrädare för Cancerfondens ledning; Sara Brodahl, tillförordnad generalsekreterare i Cancerfonden, Klas Kärre, professor och ordförande i Cancer­fondens forskningsnämnd och Jan Zedenius, chefläkare och biträdande vetenskaplig sekreterare i Cancerfonden (https://www.cancerfonden.se/) om hur cancerforskningen bör utvecklas. Enligt Folkhälsomyndigheten kommer antalet årliga cancerfall öka dramatisk och år 2040 tror man att det är nära en fördubbling mot idag. Mot denna bakgrund efterlyser Cancerfonden följande åtgärder. För det första måste mer offentliga resurser satsas på forskning. För det andra behöver cancervården organiseras om för att effektiviseras och för det tredje måste vi satsa ännu mer på att förebygga cancer.

Det är glädjande för mig som forskare (http://www.su.se/mbw/research/research-groups/molecular-cell-biology/emeritus-jenssen) att forskningen lyfts fram, men mest uppskattar jag att man har tänkt på att det är väsentligt med en ökning av den preventiva cancerforskningen. Man brukar räkna med att livsstilsfaktorer tillsammans med dieten kan stå för mer än hälften av orsaken till cancersjukdomar. Länge har vi pratat om alkohol och tobak och det orsakar en stor del av fallen, men även dieten, både val av råvaror och hur vi lagar mat, har en mycket stor andel. Med prevention genom att sprida kunskap om riskerna mer specifikt kan vi minska dödligheten ända upp till hälften av vad den är idag. Det finns alltså möjlighet till väldigt stora vinster, både för individen själv och för samhället, att forskningsråden satsar på preventiv cancerforskning.

Själv medverkar jag i olika forskningsprojekt om prevention inom livsmedelsområdet. Mitt forskningsområde är att använda så kallade biomarkörer för att förespå eventuella cancerrisker med olika råvaror och hur de tillagas. Med ett enkelt blodprov kan vi detektera bakgrundsnivåerna av skador i arvsmassan. Vi kan också med avancerade analytiska metoder leta efter orsakssamband mellan dessa skador och dietfaktorer. Det som gör det möjligt att använda sådana metoder är att det finns ett mycket starkt samband mellan skador på arvsmassan och risken för cancersjukdomar.

Vi vet redan idag en hel del om dietfaktorer som vi bör undvika, men det behövs mycket mer kunskap genom forskning. Det senaste exemplet är att vi inte bör äta mer än 500 g rött kött i veckan för att inte riskera magcancer enligt Livsmedelsverkets (http://www.livsmedelsverket.se/) rekommendation. Eftersom detta också innebär att vi minskar växthusgaserna, som idag uppskattas till så mycket som 15 % av det totala utsläppen på grund av den livsmedelsproducerande boskapsuppfödningen. Tidigare har vi rapporterat att vegetarisk föda minskar skadorna, liksom att undvika höga temperaturer vid matlagning, t.ex. vid stekning, grillning och flottyrkokning. Detta är med våra metoder mätbart hos försökspersoner med ett blodprov enligt ovan.

Nu kan man ju undra hur mycket pekfingrar myndigheter skall ha och man har varit ute i blåsväder många gånger. Men, det är ändå viktigt att individen skall ha en valmöjlighet och därför behövs det mer forskning och bättre saklig information om forskningsresultat, något som massmedia ibland felar i. Därför är det ändå rekommendationer från myndigheten som vi skall lita på för de har alltid gjort en sakkunnig utredning ofta i samarbete med internationella organ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s